Söndagspromenad

En av de första dagarna här i Rom var vi ute och gick och såg något som såg ut som en park på en karta. En park är bra att ha tänkte vi och letade upp den. Den såg väldigt stor ut för att ligga mitt i staden, ca 10 minuters promenad från oss. Vi hann inte utforska den ordentligt då, men i söndags återvände vi. Vi var ju tvungna att se hur stor den var och förhoppningsvis hitta en löprunda. Vi upptäckte att den var väldigt stor (senare när vi tittade på en riktig karta såg vi att den så småningom utmynnar i landsbygd och alltså aldrig tar slut). Det var en konstig men trevlig känsla att gå omkring i vad som mer och mer liknade bond-vischan och samtidigt befinna sig i en storstad. Jag visar lite bilder. På den första har vi precis kommit in i parken och man ser fortfarande är man är i en stad.

Här är något man inte stöter på alltför ofta när man går promenader i Slottskogen.


Nu börjar det bli riktigt lantligt. Om man tittar noga ser man kossor längst bort på kullen. Det ser man inte heller i Slottis.


Men det här tar nog priset. På vägen hem mötte vi dessa lirare och deras herde.


Glada blev vi, av fåren, av det fina vädret och av att vi hittade en finfin löprunda. Nu väntar vi bara på fint väder så vi kan springa för vi har inte sett solen sen i söndags.

/E